howedoit.blogg.se

God morgon! 

Idag när jag vaknade kl: 6:00 på en söndagsmorgon, helt utvilad och tänkte gå upp fick jag tvinga mig själv att ligga kvar till klockan halv 7 iallafall, jag hade tänkt mig att ta en sovmorgon men det "behövs" typ inte längre. Med rutinerna jag har fått in nu så är kan jag inte sova så länge på dagarna längre, oavsett om det är för att kissa valpis eller inte. Tänker tillbaka för bara nått år sedan när jag hade så mycket sömnproblem, så mycket ångest, mådde allmänt skit och hela familjen var bara "okej" liksom. Ni vet när man typ bara lever på automatik? Det är att överleva, men inte att leva. Nu för tiden känner jag att jag lever. Och det är så jäkla skönt! För två år sedan när allt var som sämst så kunde jag aldrig tro att jag skulle må bra igen, varje dag var liksom tuff och när man var sin egen värsta fiende är det hemskt att umgås med sig själv. Men jag har lämnat allt det där, för länge sen. Och idag drar jag nytta av att det gjorde mig stark. Jag har lärt mig saker genom det, som de flesta inte har en blekaste aning om. Jag har blivit vän med mig själv och jag lever inte för att bry mig om vad andra tycker. Folk kommer dömma och anta saker om en vad man än gör och vem man än är, så det är ju lika bra att vara sig själv. Självklart kommer det dagar då jag mår dåligt, då jag inte är 100% vän med mig själv, men det är så med alla, vi är liksom människor inga omänskliga robotar. Men jag kan inte ens jämföra mina värsta dagar i nuläget, med hur jag kände varje dag, varje timme, hela tiden, för nått år sedan. När man mår så dåligt under en sådan lång period så glömmer man bort hur det känns att vara glad och känna lycka. Det låter helt sjukt men man måste liksom lära sig att ens kunna känna något över huvud taget. Oavsett vad alla ni går igenom så vet jag att ni kan känna igen er lite. Om ni har haft eran low-point i livet förut eller om ni har det nu så ska ni fanemej veta, att det blir bättre. Men det är bara du som kan göra något åt det. Det finns hjälp, mediciner, vänner, familj, terapi och en jävla massa annat, men inget av det spelar någon roll om inte det är du som är med på att göra en förändring. Och ett år från och med nu, kommer du önska att du började med förändringen idag. Det var just de orden som pushade mig och det stämmer så himla bra oavsett vad man gått/går igenom. För det kommer en dag, då du kan sitta själv en söndagsmorgon tidigt på morgonen och tänka "fan, jag är nöjd med livet och jag klarade det". Men det är bara du som måste ta dig i kragen för att komma dit. 

 

Hade inte alls planerat ett sånt här inlägg men vafan, publicerar det ändå. Nu ska jag läsa klart en skolbok som ska vara klar tills i morgon, ingen stresssssss. Och några andra skoluppgifter ska också in idag, så det ska jag försöka hinna med innan jag drar till jobbet. Blir ett låååångt pass idag, 8h. PS: Alla som tror att det är lungt på donken på söndagar har feeeeeel :))))))))))))))))))))))